Igår var jag på korpmatch i bowling, det gick skit, det har det gjort hela veckan :( Mycket att tänka på tror jag.

Idag sitter jag på skolan och ska studera. En kille är här, som jag hade hängande över mig på biblioteket förra våren, kom jämnt och ville prata, men jag ville inte och kände mig störd, han bjöd ut på mig på fika m.m och det kändes helt enkelt inte bra så jag höll mig ifrån biblioteket eftersom att jag ville undvika honom tillslut kom han inte dit mera. Idag när jag kom hit såg jag att han var här, fan liksom, vad gör han? Sitter precis bredvid mig och bara glor, känner att obehaget stiger inom mig, ska jag byta plats? Gå här ifrån skolan?

Har ni kännt den där känslan någon gång, när någon är intresserad av en men det är inte besvarat och man känner att man inte vågar eller vill säga det rakt ut heller? Jobbigt är det iaf... koncentrera sig på skolarbete och så ska han sitta 2 meter ifrån mig och stirra.. ska jag inte kunna vara här på CVL och studera heller?? Jobbig sits..fan..

Igår kom Lunas nya blixten bilbarnstol. Sen var jag och Jörgen till Valbo och köpte hellokittymärken till Stellas stol, passade på att tittade efter vår kläder och hittade någre klipp. Sen skulle jag till skolan, varpå Jörgen hämtar mig efter en stund med en bil han lånat av en kompis, våran bil hade börjat ryka och läkt glykol så nu är den på verkstan. Fick hämta tjejerna i kompisens bil, Luna var så fnittrig hela resan och var nervös men glad att sitta i den nya stolen, hon blev så glad för den och det pirrades i magen sa hon. hon fnittrade hela vägen hem och jag och Jörgen kunde inte sluta garva. Haha..

Väl hemma kom min mamma och Krister hit och vi åt soppa med vitlöksbröd, fikade gjorde vi efteråt och sen stack jag och Jörgen iväg på bostadsgruppsmötet. Kom hem igen och mamma och Krister åkte hem. Jag nattade lilla stjärnan sen gick jag och la mig i sängen, pratade ett tag med Jörgen, det kändes bra att få prata lite. Medan han nattade Luna så höll jag på att somna. Han åkte i väg och pratade med en kompis, det kändes bra att han kunde prata med någon, jag sov hela natten och vaknade kl 7 i morse. Men kände mig ändå lika trött som vanligt..

Idag ska Jörgen på möte i Borlänge med sina syskon, jag önskar all lycka. Jag vet att han inte mår så bra just nu och jag känner mig skit dålig som inte kan göra honom glad igen.

Jag känner att vi tagit varandra för givet för länge, och om man ska kunna känna sig lycklig igen så måste man arbeta med sig själv för att man skall kunna bli en bättre person. Och för att kunna leva med andra så måste man kunna leva med sig själv först. Jag har aldrig bott ensam, men jag kan täka mig att det kommer att ge mig mycket i min mognadsprocess och även i mitt arbete med att hitta mig själv. Har pratat lite med Jörgen på sista tiden om hur det är om man träffar någon annan, jag tycker att vi står ganska lika vad gäller det, jag känner en viss ångest över att jag kanske kommer att få vara ensam resten av livet nu eftersom att jag har för dåligt självförtroende för att någonsinn kunna träffa någon annan, och att träffa någon annan just nu är inget mål jag har, och är inte något som jag strävar efter, dessutom har jag för dåligt självförtroende för att tro att någon skulle tycka om mitt inre eller yttre. Jag är glad att jag haft Jörgen som kunnat älska mig för den jag är, även om jag själv inte alltid gjort det.

Nej men nu ska jag sluta med mitt dravvel.. och ska försöka ta några djupa andetag och försöka gå in i mig själv, fortsätta i mitt arbete att hitta mig själv och med mitt arbete med mitt självförtoende att det ska bli bättre.

Om det dock sjunker återigen. Har gått ner 7-8kg bara det här året, det har gett mig lite självförtoende tillbaka, ända tills jag kliver in på ICA och ska betala, i kassan undras kassörskan om jag är gravid, nej säger jag och går.. känner hur allt bara rasade inom mig och tårarna rann, tur att Jörgen fanns hos mig och kunde trösta mig, plocka upp bitarna av mig igen, när jag kom hem åke han till jobbet, men jag satt bara i soffan och grät och kände ett stort bakslag. Luna frågade varför är du ledsen mamma? Är du ledsen? Ja sa jag, en person på affären sa att mamma hade stor mage sa jag. Då sa hon bestämt "Så få man INTE säga!" blev så glad av att jag hade en så klok dotter och att hon som ä 4år vet att man inte säger så till andra människor. Jag älskar mina barn så mycket, men har slutat att försöka beskriva det, för den kärleken går inte att beskriva med ord <3

Idag är ingen bra dag..

Senaste veckan har jag försökt accepterat för mig själv att vi ska skiljas och intalat mig själv att allt kommer att bli bra. Men just nu känns allt skit och jag känner mig som en dålig förälder, en dålig exfru och som en dålig människa som bara tänker på mig själv. Kanske borde jag sluta känna efter och bara göra det som är bäst för andra? Jag har under senaste veckan försökt foksera på mig själv, vad jag vill, vad jag känner, att jag ska må bra, jag känner mig som en skit, när jag ser att andra inte mår bra. Vill att alla ska må bra. Men vill inte behöva välja mellan mig och andra...

Den som säger att skiljas är lätt, ljuger, att skiljas är en sorg som man måste gå igenom och ett kaos av känslor. Det som känns bra ena dagen kanske inte alls känns bra andra dagen..

Jag kanske har sårat någon som jag tycker väldigt mycket om, men det var aldrig med min mening. Jag försöker göra något moget för en gångs skull, och för en gångs skull göra något för mig själv, att få vara mig själv, själv...

Bara en massa dravvel som ingen förstår som vanligt..

Livet har börjat kännas lite bättre nu.. med det mesta faktiskt.. Men en sak är att det inte verkar finnas några lediga lägenheter som passar mig :( Jag vill ju ha en 3a jag hälst på BV. Men..men.. det fungerar bra att bo kvar här iaf... får ju vara med mina barn varje dag och mötas av deras leenden varje morgon <3 Även om jag vet att den dagen om den kommer då jag flyttar att jag kommer att få träffa dem nästan hur mycket jag vill ändå.

I går var vi och bowlade efter dagis. Luna hade pratat om det länge och nu fixade vi det och dem var jätte duktiga och hade roligt. Sen handlade vi och åkte hem och åt middag sen hade vi fredagsmys. Jörgen åkte hem till en kompis och skulle dricka öl m.m själv tittade jag på the voice och surfade lite..

I dag var vi en sväng till affären och sen åkte Jörgen till jobbet. Jag och tjejerna har gjort köttfärssås som vi ska frysa in och som vi åt. Min var med mycket vitlök mm riktigt gott! Älskar vitlök ;)

Nu står utevistelse + hundpromenad

städning

lördagsmiddags mys

samt melodifestivalen på schemat

Ha en trevlig helg nu alla!!!

Det har varit en tuff vecka detta till och från.. har fått brottats med mina egna men även med andras känslor.. och jag vet varken ut eller in i bland.

Träffade min brukare i torsdags och det kändes bra, ska göra intro där på Måndag. Gjorde även etiktentan i torsdag det gick nog inget bra..  Var på en arbetsintervju i går i Gävle, det kändes så där vi får se om det blir nått i sommar och vart det blir jag hoppas bara att jag får nått!

Vad ska man hitta på idag? Skulle eg. vilja hitta på nått roligt med hela familjen men jag har ont i magen till och från.. Luna vill gå ut och åka pulka så vi få väll se.. hade velat träffa en kompis idag också..

Imorgon har jag bowlingmatch men då är nog magen bättre brukar ju bara ha ont några dagar..

Klumpen i magen kommer och försvinner... tankarna kör rundgång i huvudet.. jag vet inte längre vem jag är eller vad jag vill. Känner mig kluven och som att det är två länger i huvudet på mig som vill olika saker.

Känner mig lurad på ett sett.. förstår på ett annat.. äh skitsamma. ha en bra dag!

Jag och Jörgen varit osams många gånger och i omgångar, och det känns som om att i hela förhållandet har vi mötts av prövningar och motgångar, när man bråkar känner man att man vill skiljas vissa gånger, men oftast har det bara varit en som velat det.

Jag fick en aha-upplevelse för ett tag sedan, att det är nog inte så här livet ska vara. Man ska nog helt enkelt inte tvinga sig fast vid ett förhållandes struktur om att det måste se ut på ett visst sett. Kände även att jag behövde få hitta mig själv igen, få fokusera på mig, och bara få vara själv, tog upp frågan med Jörgen om att gå ifrån varandra, och känna efter. Han tyckte också att det kunde vara ett klokt beslut.

Så är allt bra nu då? Nej nu uppstår andra känslor, känslan om man gör fel val i livet, som alltid, min dumma jävla peronetik som sätter igång hjärna, rätt eller fel? rätt eller fel? Måste det jämnt finnas ett rätt eller ett fel? Kan inte livet bara få ta omvägar och försöka hitta andra vägar att gå?

Känslorna går upp och ner. Ena stunden känns allt bra och i nästa känns allt skit. Men jag försöker ändå göra ett val som är det bästa för oss och våra barn. Nu får vi se om jag har gjort det. Annars kanske det går att lösa då när de känslorna uppstår. Inget behöver vara för evigt, inget behöver ske nu, man kan leva i nuet. Om det är något som jag lärt mig i mitt förhållande med Jörgen så är det at inget behöver hända precis nu, utan det kan få ta sin tid. Jörgen (inget ont menat) är en person som vill att saker ska hända nu, hälst igår, och om han brinner för något ska det genomföras så fort som möjligt men tillsammans har vi hittat en balansgång där allt behöver faktiskt inte hända NU och inget behöver vara för evigt. Bara just nu.

Idag ringde dem ifrån ett sommarjobb i Gävle, och eftersom att jag inte vet hur det blir med sommarjobb i Sandviken så blir jag tvungen att acceptera arbetsintervjun och gå dit helt enkelt. Jag måste ta det jobb som kommer först.

Nu sitter jag och pluggar på CVL med Jörgen. Han omvårdnad och jag etik. Jag har en etiktenta i morgon, så jag pluggar på gamla tentor samt läser i en göör tråkig bok :)

Så nu måste jag kila vidare.. men måste först avsluta med några ord "Livet är inte lätt att leva, det finns inga genvägar, det är bara du som kan välja vägen, men glöm inte bort att du bara är en människa och alla kan vi välja fel"

Ännu en dålig dag...

Känner mig helt tom. tom på energi, känslor och livsgnistan känns långt borta. Jag har en stor klump i magen som jag inte vet hur den ska försvinna..

Jag försöker reda ut mina känslor och tankar varje dag.

Jag har en känsla utav att jag försöker vara så perfekt jag kan att jag kommit till ett stop där jag får ångest av allt. Allt måste vara så perfekt etiskt och etiskt även mot mig själv annars mår jag dåligt. Det är svårt att förklara..

Men jag har ju försökt gått ner i vikt i 1,5 månad nu och om jag fikar eller äter nått som jag inte borde så får jag ångest och önskar att jag inte gjort det, är  ju vegetarian och äter jag fisk (som jag gör ibland) får jag ångest, vissa dagar när allt är skit och jag inte orkar med någonting orkar jag inte studera, då får jag ångest och mår så dåligt över det. Vill träna men har ingen energi och mår dåligt av att jag inte rör på mig. Känns som om att hela mitt mående kretsar över att allt måste vara perfekt och det känns inte som att jag orkar vara det men då får jag ångest i stället. Vad är det med mig?

Jag vet varken ut eller in med mig själv längre.. vem är jag? Vad vill jag?

Idag har jag haft våran pysseldag i bostadsområdet det var trevligt men blev lite mycket ett tag bara ;) efter pysslet städade jag en del och sen gick vi över till min moster med familj och firade min kusin Ludvig.

Jag mår inte bra känner jag. Hittills i år har jag haft 3st ångestattackliknande känslor, ett tryck för bröstet, känns som om att jag inte får luft, igår när  jag skulle lägga Luna kändes som om att jag inte fick tillräcklgt mycket med luft, vissa gånger känner jag bara att jag måste få gråta för att tryckert ska släppa.

Jag har aldrig haft psykiska problem förut och jag känner inte igen mig själv. Jag vet att jag varit med om en hel del på sista tiden och känslorna inom mig bara snurrar runt känns det som. Ena dagen är jag på topp och mår jätte bra, livet leker, och ena dagen känns allt skit och jag vet varken ut eller in vad jag vill göra med mitt liv. Ibland känner jag att jag har självförtroende och jag vet vad jag vill men andra dagen är självförtroendet i botten, jag känner mig värdelös och andra dagen bara tom, helt tom på känslor, energi och ork. Jag som var full av liv och energi känner mig tom och som om att någon släppt ur luften. Vad är det för fel?! 

Har fått svårt att sova på natten de senaste veckorna också och tankarna bara far runt i huvudet.